serna

Äntligen börjar det kännas som vi går mot varmare, ljusare tider. Bara det gör att man känner sig lite piggare och gladare. koncentration på att hålla en bättre kost och lite mer motion har börjat ge lite resultat. Jag har mer ork på eftermiddagen och kvällarna och vågen visar ett helt kg mindre jippy det går åt rätt håll. Veckan som gått Har denna vecka lyckas skada mig igen. just som magen börjat läka ihop efter förra skadan lyckades jag med konsten att bränna mig på armen. jag har nu fattat vinken och ska hålla mig borta från spisen ett tag. Det få bli rå kost och sallader ett tag. Nä skämt och sido jag tror att jag helt enkelt måste börja planera middagarna bättre. att ställa sig i köket som är fullt av vassa knivar och varma saker när man är trött och okoncentrerad är ingen bra ide jag måste bli bättre på att förbereda maten. inga fler skador som gör att motionen blir lidande. i och med att duscha har varit svårt i och med blåser och ömmande hud har jag inte velat bli jätte svettig. Nu är skadorna någorlunda läkta och motionen ska komma igång igen. har i veckan även beslutat mig för att ta tillbaka min gamla hårfärg, en rödaktig ton. Bara att vakna upp på morgonen och mötas av en färgklick i spegeln har fått mig att finna ny inspiration till att fortsätta med min sökan efter ett hälsosamare liv. En uppiffning så här i slutet av en lång grådaskig tid är allt man behöver. 35 års dan är passerad Nu är 35 årsdagen förbi, nu finns det ingen återvändo. man är och förbli 35 tills man fyller 36 så klart. Inte för att det känns jobbigt på något sätt men man börjar ändå känna att man skulle ha åstadkommit mer nu än vad man gjort. Med detta menar jag att när jag var 20 år trodde jag att jag vid 35 skulle ha ett till två barn ha ett jobb som jag trivdes med och som betalade räkningarna. ha hittat en man som jag trivs med och som jag bodde ihop med i ett hus. Det var bilden jag trodde var det normala och som jag trodde jag ville ha. Det har nu visat sig att det inte riktigt va dit jag kom och är inte säker på att det var dit jag ville. Det känns som om jag kommit en bra bit på väg med det förutsättningar jag har haft. Jag har skaffat mig en högskoleexamen, jag har lyckats klämma in ett par års yrkes erfarenhet och jag har ändå sett till att vidare utvecklat mitt intresse för konst och kultur. Förutom allt detta har jag även hittat en man jag älskar och som jag gärna spenderar min tid med detta för mig är att lyckas även om det inte stämmer in på ett medelsvenssom liv med 1,2 barn och villa i förorten och gärna en hund och en Volvo.